Besegrad

Jag får erkänna mig besegrad.

Jag trotsade gråvädret och kylan i morse genom att ta trekvartsbyxor och sommarjackan på, även om utedag i skogen väntade.

Den korta promenaden från bilen till Mollies dagis och tillbaka igen gav lite förstånd tillbaks och jag körde snabbt hem och ryckte åt mig fleecejackan. Envist behöll jag trekvartsen på för "jag fryser ju aldrig om benen"
Det blev till att hålla gång på utflykten för att hålla värmen, men det hjälpte föga!

Fortfarande sent på kvällen, är fötterna helt frusna nästan på gränsen till kallbrand känns det som, tror jag eftersom jag inte har någon erfarenhet av det. Imon blir det låååångbyxor och strumpor på !

Triss

Smaken är som baken.

Ikväll har vi laddat för ESC! Dessvärre har vi olika önskemål var det gäller glass, så det fick bli triss, tre olika varianter. Toblerone till barnen, pecannöt till mannen och jag Rocky road!

Heja Loreen!

Fortsatt trevlig kväll

Ett steg till.

Kylen och frysen är på plats sen ett par veckor tillbaka. Det känns bra att kunna storhandla och fylla på utan att behöva stapla varorna på varandra.

Idag tog vi ytterligare ett lite steg i renoveringen och gjorde i ordning det tillfälliga skafferiet. Det blev jättebra! Köksön är därmed synlig igen! Nu får det vara så här ett tag innan vi fortsätter med köksplanerna för nästa fas blir att slippa och betsa golvet.

När är fågelungen redo?

Hur vet mamman att fågelungen är redo att lämna boet för att pröva sina vingar?

Jag uppmuntrar min barn att pröva sina vingar, att ta ansvar och växa till, men oftast är det helt under min uppsikt. Jag ser mig nog mer som en fågelmamma som vill knuffa barnen ur boet än en hönsmamma.

Det var en lätt sak att skicka upp barnen i luften på paragliding på Cypern för att de skulle få erfarenheter och häftiga upplevelser som varar för livet.

Men när jag kommer i ett läge där jag måste släppa kontrollen, blir jag lätt den där hönsmamman som har svårt att släppa taget.

För första gången ska jag skicka iväg Mathilda själv på äventyr! Visst med vänner och vuxna som har ansvar, men de är så långt hemifrån att jag måste släppa kontrollen helt och det gör mig till en stor hönsmamma idag. Jag har skrivit listor på hennes telefon, förmanat henne om både det ena och det andra och jag kommer att ringa och sms:a som en tok!

Min lilla fågelunge, är det dags nu?

Hemma

Efter halva veckan på Cypern upphörde wifi att fungera på hotellet, därav avsaknaden av blogginlägg från vår underbara resa!

Vi är hemma nu och jag ska uppdatera er lite om veckan som gått, men inte nu, idag för jag är restrött och FRUSEN! Att komma från 28 grader och landa till 13 grader kändes ärligt talat inget vidare. Jag längtar tillbaka!

Det blir tidig sänggång för imon väntar det verkliga verkligheten, jobb :(

En liten gnutta syskonkärlek

Vanligt vis är de som hund och katt! Men i poolen har de kul!

From my point of wiew!

Början på dagen!

En dag i repris!

Ännu en underbar dag! Samma innehåll som gårdagen, fast det är ju därför vi här. Nu väntar Bamseshow för barnen, sen ger vi oss ut på långpromenad med Gustafssons längs det fantastiska stranden. Kvällen är ljum med en svag bris och kvällen är ung!

Vilken härlig dag!

Flygresan till Cypern gick bra om man bortser från Mathildas 4 spypåsar, som en följd av ett migränanfall. Mollie jublade och höll en lite smårädd mamma i handen vid start och landning.

Efter inackordering somnade vi alla fort och vaknade till en härlig sommardag. Tillsammans med vårt härliga resesällskap har vi njutit av klarblå himmel, sol och bad hela dagen. Efter en god middag och en lång härlig promenad avslutar vi kvällen på Thom och Dianahs hotell med underhållning på hög nivå!

Kommunalt

Åker kommunalt till jobbet för första gången i livet! Krille och barnen hämtar upp mig på vägen mot Sturup. Står nu på stationen i Bromölla och trotsar kylan med bara ben och kjol, men det blir varmare fram åt eftermiddagen, mycket varmare!

Lycklig dotter, lycklig mamma!

Ska bara sova en natt, sen ska jag till Cypern! säger Mollie.

Färdigpackat i sin nya väska är Mollie förväntansfull.

Väskan från Jabadabado har Mollies mamma sucktat länge efter. 400 kr eller 349 kr plus frakt på nätet har svidit lite väl mycket i plånboken, men idag kunde jag inte hålla mig! Väskan inhandlades på Miomöbler och kostade 399:- och med lite övertalning gick mannen med på inköpet. Dessvärre fattades adresstagen på väskan och några andra fanns inte på lager.

Lite har jag lärt mig av min halvgrekiske man, det kostar inget att fråga!

- Vad gör ni på priset eftersom väskan inte är komplett?

- Ja, något kan vi nog göra.
30 %, 250 kr, blir det bra?

-JAG TAR DEN!

Lycklig dotter, lycklig mamma.

Det är hopp om livet!

Som jag skrivit förut är den kommande semestern väldigt välkommen.

Jag är lite snål med att skriva om mina innersta känslor. Jag är tyvärr en mästare på att förtränga hur jag egentligen mår och därför speglar inte alltid mina inlägg verkligheten. Man väljer ju vad man vill skriva om och jag vill gärna hålls en positiv anda här.

Jag tror inte att det är en specifik sak som gör att jag känner mig farligt nära väggen. Väldigt mycket är rörigt runt omkring mig för tillfället.

Som jag sa talar jag inte vitt och brett om hur jag mår, så det är bara genom mina böner till ovan och min älskade, som fått ta emot mina utlopp, som någon vetat. Så idag när jag var i kyrkan kändes det så befriande att någon helt ovetande bekräftar att även ovan vet och att det kommer att bli bättre.

Det ger min, för tillfället, stormiga själ hopp och tillsammans med en veckas skön, avkopplande semester kommer jag med all säkerhet att återhämta kraft.

Vid den här tiden imorgon är vi på väg. Det sista ska ner i väskorna innan de ska stängas igen. Så nu in i det sista ägnar vi lite tid åt finliret som att göra fötterna strandfina!

En angenäm åkomma!

Resfeber råder ingen bot på. Det är bara att vänta, vänta i två dagar till! Egentligen är det en angenäm åkomma!

Hela familjen är drabbad!

Det stora barnen pratar inte om något annat och Mollie går runt, runt, runt med resväskorna och talar om för alla att hon ska åka till Cypern!

Väskorna ligger utspridda i vardagsrummet och fylls sakta men säkert på med både det ena och det andra, bara vi inte glömmer något!

Badkläderna, passen och pengarna är i alla fall med, så vi ska väl klara oss bra!

Packat och nästan klart!

Förberedelserna är igång. Mollie hjälper till att packa och vill gärna åka idag! Några dagar till får hon hållas, sen bär det av! Tjohoooo!

Kuckeliku

Uppe med tuppen! Mollie vaknade tidigt och trots försök att få henne att somna om var det dömt att misslyckas. Hade gärna legat en stund till för sömntimmarn har varit på tok för få. Men nu är det som det är. Bättre att ta vara på dagen....trädgården väntar, tillika tvätt, städ, bygge och packande! Trevlig Första maj!